All mänsklig verksamhet sker nånstans. Det är viktigt var man har den, platsen spelar roll. Men. Kommuner kan inte flytta, så då gäller det att vända på perspektivet: Vad är rätt att göra just här?

Ett problem är att folk bor där den tidiga industrialiseringen växte fram eller där jordbruket var starkt. Där är det inte med nödvändighet bäst att ha verksamhet nu. Men det är där vi, i alla fall de flesta, bor. Industrihistoria styr hur vi bor.

Tänkt dig en ort med fors, skog och järnmalm inom räckhåll. Perfekt för en ort under industrisamhällets uppbyggnad och storhetsår. Men nu? Vad är det nu som gör till exempel Hagfors till en lämplig eller rimlig plats för en stålindustri? Kunskapen och kulturen.

Varför utvecklas regioner? Ta exemplet med lien och skördetröskan. Förr krävdes många mantimmar av folk med lie i hand. I dag behövs inte timmarna i slåttern, utan där maskinerna utvecklas och produceras. Orten med ingenjörer och produktion av skördetröskan befolkas och utvecklas. Bygden med enbart jordbruk som bas avfolkas och i värsta fall avvecklas.

Konsten är att fullt ut dra nytta av platsen. Att näringsverksamheten är integrerad med platsen och att den inte bara utgör en kuliss.

Platser som har dominerats av bönder och privat ägande har det lättare än bruksorter. Varför då? Det finns en vana vid samarbete. Det är en kultur- och kompetensfråga. Den kompetensen tar lång tid att förvärva. Det är nödvändigt att många på riktigt känner och tänker att om det går bra för grannen så är det i längden bra även för mig. Det är en avgörande framgångsfaktor.

Varför valde jag och min familj att flytta från Holland till Gräsmark 2006?

I Holland finns inte bara tulpaner, utan ännu mer av bilköer och människor. 485 invånare per kvadratkilometer. Det är stressigt, och det är aldrig tyst. Vi längtade efter rätt balans mellan privatliv och jobb, vi ville jobba och bo nära naturen.

Vi kollade Danmark, Norge och Sverige. Och valde Sverige, för kulturen, naturen och det sociala engagemanget. Vi fortsatte leta efter en trakt där vi kunde hitta ett rött trähus där vi kunde integrera arbetet med livet. Vi ville bo i tystnaden, vi ville ha fyra riktiga årstider, vi ville bo i en by, vi ville ha butiker och service inom en halvtimma och vi ville ha rimligt nära till flygplats och till en större ort med mer av service-, kultur- och nöjesutbud.

Vi valde Gräsmark.

En viktig faktor var att vi blev väl mottagna av kommunen. Men det viktigaste var att vi fick livskvalitet. Tid att jobba och tid att leva.

Varför är vi där vi är idag, med berättartradition, grafisk industri och en besöksnäring som utvecklas?

Först kom Selma Lagerlöf. Sen kom ingenting. Och sen kom Hotell Selma Lagerlöf. Familjen Hedlunds idé att ta ett namn som är packat med en massa goda värden och intentioner var lika bra då som nu.

Lika avgörande var Tetra Paks etablering där ledningen var nära att välja Bergslagen för stödpengarna, men fastande för Sunne. Avgörande var miljön för en bra fritid, för alla skiftarbetare.

Broby Grafiska fångade situationen och började bygga upp den kompetensförsörjning som varit nödvändig. Utan den vore det omöjligt att ha 700 arbeten inom den grafiska industrin istället för 125.

Tillbaka till familjen Hedlund. Vid frukostbordet började en ny idé ta form. Starten för wellnessindustrin i Sunne, innan ordet ens fanns. Och långt innan det fanns mallar och en standard för den typen av satsningar.

Idag finns projektet Solbackaakademin för att i framtiden kunna försörja upplevelseindustrin med kompetens på samma sätt som skett på Broby Grafiska, för den grafiska industrin.

Frågan för framtiden: Ska vi utvecklas genom paradigmskifte, där vi bygger på tidigare erfarenheter - eller via kvantsprång, där vi gör något i grunden nytt? Det rimliga är paradigm som skiftar.

Hur ska vi göra det? Som i vilken organisation som helst. Först måste vi veta vad vi vill göra. Sen får vi lista ut hur vi ska göra det.

Hur paketerar vi och bygger in mervärden så att våra produkter blir lönsamma? Hur utvecklar vi kompetensen, motivationen och välbefinnandet som alla är färskvaror?

För att lyckas måste vi samla all kraft under ett segel, så att vindfånget är stort. Eller som Tage Danielsson uttryckte det: En droppe droppad i livets älv har ingen kraft att flyta själv, det ställs ett krav på varje droppe att hålla varandra oppe.

Låt oss börja med självbilden. Sunne tillhör ett sammanhang: Värmland, Sverige och Europa. Inser vi alltid konsekvenserna av det?

Fryksdalingar beskrivs som vandringsfolk med äventyrslusta, vyer och handlingskraft. Stämmer det? Tycker vi det?

För att kunna förstå kunderna måste vi förstå oss själva: Vi svenskar är extrema. Vi är sekulariserade och individualiserade extremister. Det är inte världen som avviker, det är vi. En följd är att vi inte har någon överdriven tilltro till auktoriteter, vilket förutsätter ett öppet och tolerant samhälle. Har vi det?


Vilka är kunderna?

För att förstå oss själva och våra kunder ytterligare: På dryga hundra år har vi gått från utbredd fattigdom till ett lika utbrett överflöd. Spargenerationen född på 1930-talet har följts av en efterkrigsgeneration uppvuxen i en tid av materiell brist, med ett uppdämt intresse för materiella ting. Och dagens unga generation, vad prioriterar de? Det materiella är givet och inte lika väsentligt, viktigare är självförverkligande och att tillhöra ett sammanhang, ett behov som lättare än förr tillgodoses via nätet och mobilen.

En bild av hur en hel generation kan ta ett materiellt utbud för givet: Hur många leksaker, i genomsnitt, har en svensk tioåring? 500. I snitt!

En följd av förbättrad levnadsstandard är att tillfredsställelsen avtar med ökad BNP, när standarden uppnått en hygglig nivå. Vid nivån 8 000 dollar BNP/capita planar den ut (ungefär som Estland idag), att jämföra med Sveriges ca 24 000 dollar BNP/capita.

Dagens kunder tillhör stammar/klaner. Det är viktigare att veta vilken klan/vilka klaner den tänkta kunden är med i än i vilket postnummerområde hon bor.

På 1960-talet var vi en enda familj, framför samma tv-program. Idag är det I, me and myself, som en yngre medarbetare i Los Angeles en gång formulerade det.

Dagens kunder är otrogna. Det ställer högre krav än tidigare på att lista ut vad de vill. För att göra det gäller det att veta vilka de är. Vilka är kunderna till Sunnes besöksnäring? Vilka vill vi att det ska vara? Vilka färger når dem med rätt känsla och attityd. Är Sunne sagolikt eller är det verklighet?

Återigen, vem är besökaren, vem är kunden? Om man till exempel ska investera 20 miljarder för att ta fram en ny bilmodell, eller utveckla besöksnäringen i en kommun är det lämpligt att känna till sådant som ålder, utbildning, inkomst, hemhörighet, värderingsprofil, intressen.

Man måste förstå allt. The devil is in the details! Hur mycket spenderar besökaren? Vad spenderar han/hon pengar på? Vad skulle hon/han kunna tänkas spendera på om det fanns? Know your facts and you will know your customer better.

Genius Loci är en term som används i samband med klusterutveckling och regional utveckling. Det handlar om att fånga och utveckla platsens unika tillgångar.

Det startade med en forskningsrapport: "Det började med en idé", om fem innovativa etableringar i Sunne. Varför blev de här etableringarna av och varför just i Sunne? Det fortsatte med ett ledarskapsutvecklingsprojekt för 55 chefer i kommunen, vars resultat nådde ut till 1 200 anställda. Andra viktiga steg på vägen var kommunstrategin utifrån kärnvärdena Spetskompetens, Livskvalitet och Berättartradition - och en studieresa till norra Italien, där regionen lyckats involvera medborgare och olika sektorer i samhällets utveckling.

Idag är den viktigaste strategiska uppgiften för en kommun att konkurrera om kreativa medborgare. Där livsmiljön är attraktiv, där miljön är tillåtande och tolerant - där sker tillväxt.

Med detta som grund, och efter en förstudie, sökte och fick vi medel från EU:s strukturfonder för att öka konkurrenskraften genom att ta tillvara och utveckla platsens talang. Metoden är samverkan i en pentahelix-miljö. Vi ska stimulera entreprenörskap, etablera nya mötesplatser, förnya mötesformer, öka vår omvärldskunskap, integrera och utveckla nätverk och skapa innovationssystem inom upplevelse-, wellness- och besöksbaserade näringar.

Framförallt ska vi utveckla kompetensen att vara tolerant och nyfiken inför det avvikande och nya. Den kompetensen är avgörande för Sunnes utveckling.

Här är en mycket kort sammanfattning av workshopen.

Vad är viktigt för unga och vuxna?

Det saknas en naturlig mötesplats. Kan vi lära något från Arvikafestivalen som blev svaret på samma behov efter en utmaning: Visa att ni kan driva det själva. Det blev inget ungdomens hus men det blev en livskraftig festival. Ge aktier i lokala företag till alla nyfödda. Sätt ett tak på Sunne Vattenland och komplettera med ett Ungdomens hus, för året-runt-verksamhet. Tillsätt en eldsjälspyroman i skolan. Bättre belysning behövs för större trygghet. Taxi; är det kunder eller entreprenörer som saknas? Tänk att kunna ta en kaffe med konjak i en öppen miljö utan att skämmas. Tänk att kunna mötas utan alkohol.

Vad är egentligen en sparbank? Behövs det sådana i våra dagar? På vilket sätt gör vi världen annorlunda eller bättre? En poäng är att vi inte påstår att vi gör hela världen annorlunda eller bättre. Vi har uppdraget att göra nytta för våra kunder i Sunne och Fryksdalen och att påverka utvecklingen här hemma.

Vi är en bank som aldrig kommer att flytta utomlands, eller ha våra affärer och risker långt borta, även om lönsamheten under en tid skulle vara bättre där. Om vi inte finns här i Fryksdalen, då finns vi inte alls. Därför är det så avgörande för oss att det går bra för Fryksdalen. Det är skälet till att vi arrangerar den här konferensen.

Förra gången vi arrangerade den här typen av konferens fyllde vi 150 år. Nu är vi 152. Åren går. Men uppdraget är i grunden det samma: Att göra det enklare för folk att spara och att, som det står i protokollet från sockenstämman, "räntevinsten komme orten mer tillgodo". Idag är kundernas behov många fler och produktutbudet mycket större. Men i allt väsentligt har vi samma uppdrag nu som då. Fortfarande fattas alla beslut här i Sunne och alla vinster stannar här. Antingen för att trygga bankens ställning eller till projekt och verksamheter som utvecklar Sunne.

Bankens ställning är tryggad, trots finanskris. Där de stora affärsbankerna har en soliditet på strax under eller över 4 procent ligger vår soliditet på en nivå över 20 procent. Vi kan och vill fortsätta att finansiera utveckling i Fryksdalen i många år till.

En fråga jag ofta får är den om hur vi hänger samman med Swedbank. Vår historia är gemensam även om vi på senare år valt olika vägar. När den förra finanskrisen slog hårt mot bankerna bildade ett antal länssparbanker AB Sparbanken Sverige. Idag är Swedbank en affärsbank med rötter i sparbanksrörelsen. Vi och många andra sparbanker har valt att fortsätta som sparbanker, för att vi tycker att den affärsidén är bäst för våra kunder. Vi, Fryksdalens Sparbank, tycker att det är viktigt att det finns aktörer som ser till just Fryksdalens bästa. Och vi tror att det är bra för våra kunder. Samtidigt ska vi vara ärliga och säga att vi är beroende av ett konstruktivt samarbete med en eller flera andra banker för att säkerställa ett brett och djupt produktutbud. Den partnern är Swedbank och det är vi mycket glada för. Swedbank får en återförsäljare av paketerade produkter. Vi får fler produkter i hyllorna än om vi bara hade våra egna.

Jag fick ett råd i förra veckan: Säg det du tänker. Jag tänker alltid Fryksdalen Framför Allt. Innehållet är mycket viktigare än själva orden. Att vi finns här och bara här. Att alla beslut fattas här och att alla vinster stannar här. Att vi vill finnas nära kunden och förstå hans eller hennes förutsättningar och behov för att ge bästa möjliga råd. Att vi är och vill vara beroende av utvecklingen här hemma och att vi vill vara med och bidra till den.

Fryksdalen Framför Allt!